"Borg öppnar upp för kvotering" inleds en artikel i Aftonbladet i veckan. Mot den dystra statistiken, att det förra året enbart ökade med 0.4% kvinnor i börsbolagens styrelser förra året, stödjer Borg sin kvoteringstes. Finansmarknaden är som bekant den absolut sämsta branschen att vara kvinna i. På de högsta positionerna kan det skilja så mycket som 20 000 kronor i månaden mellan män och kvinnor. TJUGO-TUSEN-KRONOR. Är kvinnor på ledarpositioner inom finansmarknaden 20 000 kronor sämre än sina manliga kollegor? Tror inte det.
Vi pratar snarare om en bransch i dinosaurieklass. Lite som Tonio Borg i eu-kommisionen är för svenska kvinnor. Som Gunnar Hägg i tv4:s morgonsoffa är för svenska kvinnliga ministrar. Lite som Ebba Busch är för kvinnor som guilttrippas eftersom dom inte är hemma med barnen (ahmendomväljerjudeeeee). Kort sagt en bransch vars utveckling i moderna samhällsfrågor helt klart (för länge sen) sett sina bästa dagar. En bransch i desperat behov av förnyelse.
Man kan tycka att detta är lite motsägelsefullt. På börsen belönas ofta kreativitet och nytänk, jag tänker mig skype, google eller spotify. Företag som alla känns sådär krispigt moderna, där alla som är 23+ med universitetsexamen vill jobba. Tyvärr följer inte börserna samma spår.
Hur hänger det här ihop med kvotering då, egentligen? Jo. Skriver en under en rätt radikalfeministisk tes, nämligen att finansbranschen är dinosaurieaktig eftersom den är skapad av män med manliga ideal och med patriarkala strukturer, det är mest män i den just nu och så har det varit sedan den uppkom, symboliken bakom finansmarknaden är klassisk manlig (mad-mencharmig sådär), och att lönegapet visar att det är betydligt mindre lönsamt att närma sig den som kvinna än som man. Då kan man konstatera att kvinnor har ett rätt högt och starkt glastak att ta sig igenom. Vi kan konstatera att det kanske inte är så lätt som att välja. Vi kan också konstatera att en utveckling på 0,4% per år är ett bevis på detsamma.
Kan det vara så att kvinnor är mindre lämpade för finansbranschen (helt enkelt!!!), dom kanske SKA tjäna mindre? Absolut inte. En undersökning visar att förutom att män onanerar mer och besitter större fysisk styrka, så finns inga större skillnader mellan könen. Kvinnor är inte mer omtänksamma. Män är inte mer tävlingsinriktade. Båda har lika stora chanser baserade på sina egenskaper att bli en bra chef. Eller bli en bra finanshaj.
Hur gör man då för att väga upp de negativa och patriarkala företeelserna inom finansbranschen som gör att kvinnor inte får lika stora möjligheter att bli börs-vd med hög lön? Någonting som kanske går snabbare än 0,4% per år?
Kvotering.
Som metod är det klockrent. Är de gamla manliga hjulspåren in i finansborgarna så djupa att inte ens de starkaste ledarkvinnorna kan förändra dom måste man ta till andra medel. Endera hotar man med kvotering eller så genomför man den. Det handlar inte om att reducera egenskaper till könstillhörighet. Det handlar om att hugga ner milshöga trösklar in i en annars mansdominerad bransch.
Ulrika Fjällborg intervjuar Natalia Brzezinski, amerikansk ambassadörhustru. Efter ett långt samtal om jante, om dagis och om arbete så säger hon: "Alla företag som är bra på jämställdhet har en vd som prioriterat frågan". Någon längst upp måste alltså satsa längre ner. Kanske i bolagsstyrelsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar